Vad är fastighetsregistret?
Fastighetsregistret
Fastighetsregistret (äldre benämning stadsregistret och jordregistret) är svenska statens förteckning av fastigheterna med uppgifter om lagfarter och annan fastighetsinformation grundad på författningsbestämmelser. Av bestämmelserna framgår bland annat hur Fastighetsregistret ska föras, för vilka ändamål personuppgifter får användas och vilka uppgifter registret ska innehålla.
Jordregistret inrättades genom en kunglig förordning av 13 juni 1908 och ersatte då den äldre jordeboken. Och omfattade landsbygden, medan städer och stadsliknande samhällen omfattades av stadsregistret.
Jordregistrets fastighetsböcker hämtade sin indelning av fastigheterna efter jordens dåvarande fördelning i brukningsdelar, vilka därigenom blev kamerala enheter, däremot upptog man inte dessa enheters fortsatta uppdelning. Hemmanet Åby 1 fick beteckningen Åby 11. Hade sedan denna enhet delats fördes dessa in i jordregistret under fastighetsbeteckningarna Åby 12 och Åby 13. Vartefter nya avsöndringar av jorden gjorts fylldes nya fastighetsbeteckningar på; Åby 14, Åby 15. Ordningsföljden berättar i vilken ordning delningen företagits, men inte från vilken av jordregisterenhetens tidigare lotter avstyckningen skett. Uppläggandet av jordregistret färdiställdes 1931. Som tillsynsmyndighet för jordregistret utsågs Lantmäteristyrelsen.
Fastighetsregistret i städerna kom efter lagen om fastighetsbildning i stad 12 maj 1917. Fastighetsregistret i städerna kom att utgöras av en tomtbok för tomterna och en stadsägobok för stadsägorna. I städerna organiserades enheterna utifrån kvarter eller ägor i stället för jordeboksenheter. Städerna hade även möjlighet att hålla med en egen registersakförare och fastighetsregistret därmed skötas oberoende av Lantmäteriet, även om de flesta städer hade överlantmätaren som registersakförare. Förutom städer kunde även municipalsamhällen och köpingar efter beslut av regeringsrätten föra fastighetsregister såsom för stad.
Registret förvaltas och utvecklas av Lantmäteriet medan uppdatering av informationen i registret sker från lantmäterimyndigheter, inskrivningsmyndigheter, skatteverket och kommuner.
Registret är uppbyggt av fem delar, en allmän del, en inskrivningsdel, en adressdel, en byggnadsdel och en taxeringsuppgiftsdel.
Allmänna delen utgör en översikt över Sveriges indelning i fastigheter och samfälligheter. Den allmänna delen innehåller uppgifter om fastigheter och samfälligheter, koordinater, planer och bestämmelser, kvarter, gemensamhetsanläggningar samt registerkartan. Det är viktigt att notera att fastighetsregitrets allmänna del inte har rättskraft och att innehållet inte är garanterat av staten. Vill man ha säker visshet om en fastighets omfång, rättigheter med mera, måste de myndighetsbeslut dokumenterade i förrättningsakter som lagras i Lantmäteriets digitala arkiv Arken studeras. Uppgifter i fastighetsregistrets allmänna del ändras bland annat genom lantmäteriförrättning.
Inskrivningsdelen innehåller lagfarts- och tomträttsuppgifter, till exempel köpeskilling, köpedatum och ägare. Delen innehåller också inteckningar, rättighetsinskrivningar, anteckningar och uppgifter om äldre förhållanden. Inskrivningsdelens uppgifter om lagfarter garanteras av staten och har rättskraft, dvs det är själva registerinnehållet som är det rättsligt gällande.
Adressdelen innehåller uppgifter om belägenhetsadresser samt viss tilläggsinformation till adress, till exempel populärnamn, postnummer och postort.
Byggnadsdelen innehåller uppgifter om byggnader som inrymmer bostäder, lokaler, industrier m.m. Uppgifterna anger bl.a. byggnadens läge samt uppgifter från adressdelen och taxeringsuppgiftsdelen. Byggnadsdelen innehåller också viss tilläggsinformation, till exempel alternativnamn och tätortstillhörighet.
Taxeringsuppgiftsdelen innehåller taxerings- och värderingsenhetsuppgifter för mark och byggnader. Uppgifterna hämtas från Skatteverket en gång per år.
Källa: Wikipedia
Välkommen att köpa adresser från fastighetsregistret.
